Snabba har nu varit hos mig i 2.5 vecka.. 2.5 vecka av kärlek, kiss, frustration och en massa skratt. Jag har ju helt klart glömt bort hur det är att ha valp, för fullt ös är det, mest med kisspassning så att hon inte läcker inne. Inte 100% än, men hon är duktig.

Under den här tiden har jag faktiskt inte orkat blogga något men nu ska ni få följa utvecklingen lite tätare har jag bestämt. Ja, jag har ju skrivit att “nu ska jag skärpa mig med bloggandet” tidigare, men nu är det allvar 🙂 Jag har inte varit riktigt nöjd med de bildgallerier jag haft tidigare men nu är det ett som är både kompatibelt och smidigt att använda 🙂 Det finns antigen via menyn högst upp eller via den här länken.

Snabbas 11e vecka i livet startade med en rivstart från soffan, över parketten, ut i köket, under barstolarna och tillbaka igen 🙂 De båda (den gamla och den unga) har börjat finna varandra och börjar så smått leka. Än så länge är Nelson lite stor men han försöker vara så försiktig som möjligt. Det som lätt går överstyr är dock på kvällen runt 22. Då är jag inte så pigg på att de ska busa faktiskt men det är inte alltid jag lyckas få fram det till de båda :/ Nåväl, får öka på kraven mer och mer antar jag 😉

Vad har vi gjort under dessa veckorna då? Vi har mest haft vardag faktiskt. Försökt vänja Snabba vid så mycket som möjligt. Massa folk på marknad, trafik, koppelträning 🙂 Så inget speciellt, hon måste ju få va valp också 🙂 Nu är det väl dock dags att öka på lite, i takt med att aktivitetsnivån, eller vakentiden, blir högre…

Tills nästa gång..