Asfalt är hårdare än snö

Så var vi på’t igen – med blandat resultat den här gången – och lite huvudbry.

Först ut var storhunden idag. Nelson alltså 🙂 Vi sprang samma runda som förra gången – 2.6km, fast åt andra hållet den här gången så att vi avslutade med en ganska lång och seg backe. Summerat kändes det jättebra. Gäller bara att få upp distansen nu så att kondisen förbättras, eller var det tvärtom – att kondisen förbättras och distansen ökas som följd 😀 Första kilometern avverkades på 4’17” och det kändes inte helt fel. Snittet på sträckan blev 5’08” med två stopp – ett för nummer ett och ett för nummer två 🙂 Att det inte kan skötas före… Ja ja, han kunde nog i alla fall fortsätta ett tag till tyckte han, men det tyckte inte jag 😛

Tre hårda näringsspår till Snabba blev det också. Nytt underlag idag – asfalt med massa grus på efter att snön smält bort. Spår 1 gick riktigt bra! Hon tog upptaget bra och fortsatte och här såg jag verkligen en tendens till att hon blev noggrannare och flyttade nosen från steg till steg. Lilla <3 Ca 8m blev det första. Spår 2 strulades det lite i starten, sedan blev hon störd av något för att sedan helt tappa fokus. Då funderade jag på vad jag skulle göra. Visa på henne igen eller vänta eller vad… Så jag gjorde det jag tyckte kändes rätt, lyfte av henne från spåret och gick mot nästa istället. Säga vad man vill om det men det kändes som den rätta lösningen. Istället för att bygga upp någon form av frustration eller låta henne göra ”fel”. Spår 3 strulade lite i starten igen men sen tog hon det fint och fixade sträckan med en liten micropaus på mitten 🙂 För att summera kan man ju säga att det går framåt, det vore ju tråkigt annars 🙂 Nu kör vi mot vecka två istället fast än är ju inte den här veckan slut än 😉

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.