Eftermiddagen har spenderats i AH-hallen här i Karlskoga tillsammans med ett härligt gäng från Karlstad. Hundträning stod på programmet (ovanligt) och då var det lydnad som gällde. Ibland funderar jag på vad i helsike jag håller på med i den träningen. Hur man kan träna och träna men inte komma någon vart… Förmodligen har man tränat “fel”. Stackars Nelson har ju varit utsatt för alla möjliga metoder, från hårda till mjuka, till klicker till hårda och till mjuka igen.. Kraken.. <3 Men tuffar på, det gör han.. Älskar hunden! Känns ju dessutom bra att det går framåt (så dags efter 7 år). Ibland funderar ju hur mycket tid man ska lägga ner.. Det är en skitrolig hobby och det är kul att se förändring. Både hos en själv och i den där man har i kopplet. Men ibland känner man att man negligerar vännerna.. För det är klart man har vänner utanför hundvärlden. Hur ska man förklara det? Fast det kanske man inte behöver göra.. Finns ju säkert en massa hobbys som är lika kul.. Snart börjar ju den andra hobbyn igen också - fotbollsdömningen. Finns så mycket man vill göra, och så lite tid 😉 Later...